Tystnad & tankar..
Ibland.. Ibland saknar jag tystnaden, jag har svårt att tänka utan den. Den behövs för att jag ska få ett rent blad att tänka på, skapa nya ideer, annars så blir man ju hela tiden influerad av de andra sinnesintrycken. Det är visserligen svårt att blockera ut t ex ljus om man samtidigt ska anteckna det man tänker och funderar.. Men ljud är ett synnerligen onödigt sinneselement då det kommer till att skapa ideer..
Jag kom på en idé till en bok, jag kom på bas-storyn, flera kvasi-klimax (kanske heter det pseudo-klimax? Jag är inte särskillt beläst då det kommer till författartermer..) och ett grymt hel-klimax. Men jag vet vid numera 25-års erfarenhet av livet och av mig att även om jag skulle börja skriva något dylikt så skulle jag tappa den inspiration jag har innan jag ens hunnit avsluta ett kapitel.. Jag erkänner mig besegrad till latheten. Ursh!
Idag önskar jag att jag kunde säga att jag träffade en man, en riktigt mellanstor karl med lagomt skägg och en gemytlig personlighet. Han skulle ha förklarat för mig att jag kommer i min strävan efter duktighet kommer få tid till en massa skojsigt, så som vattenskidor, charter-resor och fåniga poseringar vid kända långitud och lattituder, gärna med grupp-leende.. Jag har länge trott att ett svensson-liv är bortom mitt grepp, jag inser att det är det inte.. Svensson-liv existerar nog bara i åskådarens ögon. Ögon som ser på lite lagomt avstånd sådär, inte för mycket och med lagomt mycket fördommar. Väl inne i cyklonen ser man på allting för nära, för åtskillt för att se om summan av det hela faktiskt blir svensson.
vad ville jag få ut av det där då? */
Kanske man borde ta sig en paus nu.. se på lite house och kanske skriva på lite mer sedan... En macka skulle inte sitta fel heller.. Så får det bli..